Jag är mörkrädd

Inatt får jag sova ensam för killen min ska jobba. Uch vad det känns jobbigt! Inför dessa kvällar har jag en ritual där det gäller att jag kommer i säng medans killen fortfarande är hemma. Sen tänder jag en, eller två lampor inne i sovrummet och ytterligare en eller två ute i hallen.

Persiennerna lämnar jag öppna och jag lyssnar noga när killen låser dörren så jag kan vara säker. För en sak är säker - jag kliver inte ur sängen efter han åkt för att kolla sådana saker! Sen ligger jag och vänder och vrider på mig i sängen för att se till att inget spöke kan hoppa på mig bakifrån. Jag ser även till att jag har alla lemmar under täcket och att det inte glipar nånstans för då kan dom köttätande spökerna bli frestade.

Jag håller ett vakande öga på vardagsrummet, där det ljusskygga spöket häckar, och garderoberna där dörren kan knirra upp och någon genomskinlig ande kan hasa sig ur. Jag har absolut inte ner ben eller armar från sängen för spökerna under den kan ju få för sig att dra under mig! Jag slätar till täcket brevid mig så att jag ser att ingen liten spökflicka ligger där under och inväntar mörkare tider.

Ja sen kan jag sova ryckiga korta stunder hela natten tills killen återvänder på morgonen. Då drar jag en lättnandes suck och somnar in ordentligt.

Nu måste jag nog avsluta och börja göra mig iordning för sängen. Jag har ungefär 40 min på mig.

Någon som känner igen sig?

Bild på spöke


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0